czech me out - praha 2010

De flesta som var läser detta var i Prag skulle jag tro, menmen, här kommer en liten (my bad, en massiv) historia om vad som hände.

Det började en mulen onsdag i mitten av maj. Hundratals lundabor samlades på centralen och stämningen var hög. Vi ockuperade våran kupé och påbörjade 5-dagars festen med att sjunga låtar som Eric fixat. Den 21 timmar långa resan (jefvlar vad det låter långt) till prag var händelserik. Det dracks, röktes, brandlarm gick, en vagn förstördes, folk kom inte in i sin kupé för att folk sov (hrmhrm), färjan togs över, det sjöngs elton john på ett blåsigt däck, idiotiska tjejer käftade och knappt nån sömn blev det.

Väl framme och efter lite mat och sömn på hostelet så körde taxichauffören Thomas oss till en lägenhet med ett par vänner i. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss, men det slutade med att vi hamnade på strippklubb. Där My också hittade sin pojkvän hon letat efter haha. Efter ett stopp på Apple (så dräggigt och så Prag) hamnade vi på en annan strippklubb. En lyckligare Eric får man leta efter alltså. Sen släpade vi hem föllena och gick och la oss.

Vilostunden vid lunchtid på fredagen väcktes abrupt av att våra grannar stormade in. Det var dags att festa tyckte de. Efter lite skrikande och shottande så flyttade vi över i deras rum där vi festade ett tag. De försvann på matjakt senare och vi fick en chans att byta från våra pyjamas till festkläder. Middag åt vi på samma ställe som på torsdagen, billigt och jättegott. Fredagen var kvällen då alla hängde på Karlovy Lazny, femvåningsklubben. Det var rökigt och lökigt, men så fett.

Lördagen shoppade vi lite på. Gula marknaden fick besök av oss och vi prutade som om vi aldrig gjort nåt annat. På kvällen skulle vi äta fint eftersom att det var sista kvällen. Vilket skämt haha, nej, men störande grannar gjorde att det tog en evighet innan vi var fixade. Så det blev donken. Riktigt exklusivt måste jag ju tycka. Själva kvällen blev mycket omkringdrällande, klubben var full så vi kom inte in. Istället hängde vi på KFC (kentucky fried chicken) och mådde *host* awesome *host*. Efterfesten tog aldrig slut och jag tror inte att jag sov nåt alls.

Eftersom att mat är vår bästa vän var vi var på McDonalds och en restaurang mesta av tiden på söndagen innan vi började 16-timmars resan hem. Efter att vi hittat de okontaktbara pojkarna och lämnat bakom oss 100 polhemmare det vill säga. Sov, sov och sov var det vi gjorde på tågen. Strax efter 8 på måndag morgon rullade vi in på Lund C och så var denna resan över!

För att sammanfatta: det var riktigt kul, extremt lite sömn, en once-in-a-lifetime upplevelse och nåt jag inte ångrar för fem öre! När det gäller skolan - joverlo!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0